fredag 25 januari 2019

Förberedelser för OP

Varning för starka bilder!

Då är bollen i rullning igen inför Oliver andra höftoperation.
Hade samtal med läkaren i tisdags då han berättade att Oliver är uppsatt i kö för operationen men  att den är lång. I samma andetag berättar han att Olivers operation är så pass nödvändig/allvarlig så att han ser nog att Oliver kommer få hoppa fram i kön och att operationen troligtvis blir nu till våren. Då är det alltså dags att börja rusta sig för en riktigt tuff tid igen, hur man nu gör det? 
Förra gången var riktigt jobbig, vi hade ju inte en aning om vad som väntade oss under och efter operationen. Vi visste inte hur Oliver skulle ta det och hantera hela upplevelsen med smärta och att inte kunna röra sig.  




Nu har vi ju våra aningar inför operation 2 men samtidigt inga garantier eftersom ingen operation är den andra lik och kan sluta annorlunda än förra gången.
Jag är verkligen en planeringsmänniska och gillar inte överraskningar så nu blir det att planera allt som det går för att gör allt så bra som det går för Oliver efter operationen och hålla tummar för att det går bra och fixa med all kommande vab osv.




Jag känner mig också lite lättad att jag vid min anställningsintervju berättade för min nuvarande chef att detta skulle komma så hon också är rustad inför denna tiden då jag kommer vara långtidsvabbande från mitt jobb och att hon ändå inte såg negativt på att anställa mig.
All planering dämpar också min ångest inför detta.
Det räcker att jag tänker på allt han gått igenom under sina snart 7 år i livet så får jag tårar i ögonen.
Han fick kämpa redan vid sitt första andetag i livet och har fortsatt genom hela sitt liv med så gott som alltid en busig blick och ett leende på läpparna. Vår älskade lilla Prins💓💓







Ja som någon sa efter hans förra operation så är det kanske "tur" att det är han som råkar ut för detta eftersom han är så stark, ingen av hans systrar hade någonsin klarat av något det Oliver fått gå igenom under sina sju år. 

Nä jag skulle inte önska att något barn skulle behöva gå igenom detta trots styrka eller inte. Hade jag kunnat bespara Oliver och alla andra barn denna upplevelse så hade jag gjort det.

Även om jag vet att operationen ska göra så Oliver ska kunna leva i vuxen ålder utan kronisk värk i sina höfter och med detta en förhoppning att slippa rullstol, så gör det så ont i hela mig bara jag tänker på tiden efter operationen. 

Det blev  liksom Pest eller kolera när man skulle besluta vilket, men vi kan ju inte mer än hoppas nu att vi valt rätt.

Kram på er alla !💓



   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar