God morgon?

Det har ju varit tyst här inne ett litet tag nu men bloggen har helt enkelt inte hunnits med, Vi har haft födelsedagar och alla vardagssysslor och jag är helt slut efter jobbet då vi har flera inskolningar och föräldrar som tar extra energi så här i början av terminen. I går var inget undantag heller och då fick jag ett samtal som kändes som ett riktigt slag i magen så alla luft bara gick ur mig😢

Vi har haft stödfamiljsinsats för Oliver i ca 2½ år nu vilket har varit helt underbart och behövligt. Vi kunde ju dock inte nytja det alls på hela första året och halva andra då det inte fanns någon stödfamilj till oss. Sen ett havår fick vi vänta pga att oliver var inmobil efter sin op och stödfamiljen fick barn. Så strax efter jul 2018 började vi äntligen inskola oliver hos sin stödfamilj några timmar varannan lördag och det har gått sååå bra. Oliver tycker jättemycket om dom och pratar om dom när vi är hemma. Samtalet igår kom från vår handläggare på LLS som berättade att det kanske tyvärr kan finnas en risk att dom kommer att vilja avsluta som vår stodfamilj 😭Orsakerna hade inget med Oliver att göra och jag kan förstå om dom väljer att avsluta då jag vet deras skäl.

Men är jag nu väldigt egoistisk så känns det så fruktansvärt tråkigt om de väljer att avsluta då vår familj verkligen behöver detta stöd. Vi har ingen avlastning här i Göteborg, Vi har väldigt sällan /aldrig släkt som kommer hit för att hälsa på vilket gör att Jag och Mathias bara har varandra. Vi får liksom aldrig tid att vara mer än föräldrar utan behöver alltid backa upp varandra inför barnen eller fixa med allt runt barnen och framför allt Oliver eftersom han kräver rätt mycket extra.

Ja nu får vi bara vänta tills slutet av nästa vecka för då ska stödfamiljen ge definitivt besked hur det blir,. Blir vi av med dom som stödfamilj så hoppas jag bara så innerligt att det inte tar 1,5år denna gången också att hitta en ny

Kram och jag önska er alla en härlig fredag❤