Mamma,jag älskar dig till månen och tillbaka så blir jag nästan gråtfärdig.
Det värmer mig ända in i själen och minnena av hennes nuvarande humör och trots
är som bortblåst.
Just nu är det så mycket av allting med inskolning av Oliver och hab och mycket annat
som gör att jag är sååå trött och inte har så långt tålamod med henne som jag borde ha,
Försöker att inte bli arg och "skrika" för mycket men det funkar inte alltid.
Känner mig som världens sämsta mamma i bland och
då känns det ännu mer underbart när hon visar sin kärlek
och säger något så kärleksfullt helt apropå.
Kram på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar